Välj rätt föräldrar!

För mig är det självklart att de allra flesta barn föds med lusten till det livslånga lärande. Detta är normaltillståndet och det är vuxenvärldens förbannade skyldighet att uppmuntra, stimulera och vara föredöme så att alla barn får befinna sig i sitt normala tillstånd.
Det är bara barn som föds med en grav hjärnskada som inte föds med lust till livslångt lärande.

Vid torsdagskvällens debatt i svt:s Argument om betygen återkom den fråga som ofta drabbar mig när jag lyssnar till skolpolitiska debatter: vilken syn har debattörerna om i vilket tillstånd barn föds?

Jag tvivlar på att någon av de som deltog i Argumentdebatten äger insikt om att barn föds med lusten till livslångt lärande. Hade det varit så skulle åtminstone någon av dem ha ställt den retoriska frågan: kan tidiga betyg i skolan leda till att barn kan komma tillbaka till det naturliga tillståndet, d.v.s. lusten till livslångt lärande?

För mig är svaret på ovanstående retoriska fråga: nej. Betyg är bara ett omdöme som berättar om enskilda barnets vuxennätverks förträfflighet eller tillkortakommanden när det gäller att uppmuntra, stimulera och vara föredöme så att barnet befinner sig i normaltillståndet.

En bebis med ambition att kunna tillgodogöra sig läroplanens mål bör ha omdömet att välja en mor och en far och en mor som redan har tillägnat sig det första målet och lever i enlighet med det andra läroplansmålet för gymnasieskolan (Se utdrag Lpf94 nedan). Vi vuxna borde sluta tassa i filttofflor när det gäller denna realitet.

Jag begriper inte hur en politiker som påstår sig veta hur barn ska uppnå målen i skolan kan skriva en debattartikel i ämnet utan att vare sig nämna förskolan eller förskoletiden, en tid som för mig innebär tiden från befruktningen till dess barnet börjar skolan.
Trots 7 610 tecken med blanksteg om skolpolitik och skolans tillkortakommande nämns inte förskolan än mindre förskoletiden i Lars Ohlys artikel på DN Debatt den 10 november.

Lars Ohlys artikel är bara ett exempel. Tyvärr är Lasses förhållningssätt mera regel än undantag och det gäller alla politiska partier i Riksdagen.
======================

Utdrag ur Lpf94, sid. 10
Mål att uppnå
Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt eller
specialutformat program eller sådant individuellt program som är
förenat med yrkesutbildning under anställning, s.k. lärlingsutbildning
inom gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning
• kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar
i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier,
• kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud
som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,