Min viktigaste uppgift sedan jag blev fackligt politiskt aktiv har varit att verka för att fler litar till sin egen kraft och förmåga att kunna vara med och bygga ett kvalitativt mycket bättre samhälle än det tjyvsamhälle vi lever i.
Du behöver bara t.ex läsa någon av dessa artiklar i DN, SvD och Norran för att konstatera att det borde vara fler som vill vara med och bygga ett alternativ till tjyvsamhället.
Helst skulle jag vilja att svenska lönearbetare litade till sin egen kraft och förmåga att bygga ett samhälle som kännetecknas av att det "i stället för det gamla borgerliga samhället med dess klasser och klassmotsättningar framträder en sammanslutning vari en vars fria utveckling är en förutsättning för allas fria utveckling", m.a.o. den vision som Kars Marx och Fredrich Engels formulerade 1848.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Kan du inte berätta mer om vad som skulle vara bra med det nya samhället och hur man skulle skapa det samhället istället för att endast gnälla på vad som är dåligt?
Jag också.
Och som kommentar till kommentaren - det är ju precis vad Hanseklint gör - han berättar om ett samhälle där arbetare tror på sig själv och sin kraft. Du som kommenterar kanske inte fattar vad han menar, och det är troligen ett av problemen till att vi står där vi står.
Usch vad trött jag blir på alla som så fort man säger att man vill ha en förändring som drar åt vänster, så säger folk att man gnäller.
Angående Wanjas artikel i DN. Hur mycket roffar hon åt sig själv? Utan utbildning, med enda meriten att vara insyltat i Rörelsen, denna högborg för nepotism och navelskåderi. Usch för wanja och hennes tjuvpack.
Aha, du menar alltså att istället för att lita på sin egen förmåga att förtjäna en hög lön genom produktivt arbete ska arbetarna med hjälp av statens tvångsmakt omfördela pengar från eliten till sig själva? Ja, det låter ju logiskt.
Nej Francisco. I det samhälle jag jobbar för finns ingen stat som fördelar frukterna av det samlade arbetet.
Alla, till och med Du, arbetar för människors sociala-, kulturella- och materiella behov.
Frukterna av människors arbete fördelas då enligt principen: av var och en efter förmåga till var och en efter behov.
Hur går det till? Vem fördelar pengarna på det sättet och varför görs det inte redan idag?
Francisco,
Om du förmår läsa mellan raderna i mitt förra inlägg så borde du se att jag har stor tilltro till människorna i det samhället.
Jag är övertygad om att de besitter en så hög intellektuell nivå att de förmår fixa fördelningen i kollektivt demokratiska former.
Skicka en kommentar