LO, rättvisa och kultur

Fick i fredags ett telefonsamtal från ett ombud på LO-kongressen som börjar nästa helg. Ombudet ville ha hjälp med argument i syfte att LO skulle fortsätta jobba med kulturfrågor.

När jag söker i LO-kongessmaterialet kommer jag att tänka på att det är ganska naturligt att det föreslås att LO inte ska jobba med kulturfrågorna. Inom LO-borgens väggar huserar så många som lever med villfarelsen att någon snäll sate kommer att leverera rättvisa.

När Stig Malm, den 26 oktober 1996, besökte Skellefteå för att tala på temat Rättvisa i Sverige åskådliggjorde Stig att han trots då tre års frånvaro från LO-borgen inte hade fått igång tankeverksamheten.

När Malm efter 42 minuters tugg kippade efter andan hade han inte med ett enda ord berört det som är det stora problemet när det gäller att förverkliga den rättvisa som var temat för mötet, nämligen de stora bildnings- och kulturklyftorna.

Jag tycke då att det var förvånande att han trots tre års arbetsbefrielse – med lön från LO-medlemmarna – inte kommit så långt i sin intellektuella utveckling att han insåg att rättvisa inte är något som vi får utan något som vi måste erövra. Hade han insett det då skulle också bildnings- och kulturkampen ha funnits med i hans inledning på temat Rättvisa i Sverige.