»Efter drygt sju månaders lönearbete tillhör jag åter det Reinfeldtska utanförskapet. Och eftersom alliansregeringen – trots Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) och regeringens utredares synpunkter – fortfarande anser att den arbetslöse Kjell Hanseklint i praktiken inte ska ha samma demokratiska rättigheter som den lönearbetande Kjell Hanseklint så tvingas jag meddela att jag inte kan närvara vid kommunfullmäktiges sammanträde tisdag 24 januari.«Även om jag inte tror att det hjälper så skickade jag ändå en kopia av e-brevet till arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M) och demokratiministern Birgitta Olsson (FP).
För övrigt så anser jag och många med mig att regeringen borde skrota 75-dagarsdeltidsregeln i arbetslöshetsförsäkringen. Sett i ett ekonomiskt perspektiv så innebär regeln bara en smäll mot kvinnor som får hålla tillgodo med lönearbete på deltidsarbetsmarknaden.
6 kommentarer:
Hej! Jag heter Joanna och är 23 år och när jag blev 14 år så fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppenhjärtat om mitt liv med diagnosen för att samhället ska få mer insikt och förståelse för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder och att alla är lika värda trots bakgrund.
Så kolla gärna in min blogg:)
Ps. Du kanske tom vill göra ett bloglovinbyte?:)
Ps. Tänkte bara tipsa om att jag Kör jag en stor veckans blogg tävling där du kan bli länkad inför mina 300-600 unika läsare/dagen så passa på att anmäl dej:)
Hej Kjell, jag har en fundering kring det här. Den rör inte så mycket reglerna utan är mer av moralisk karaktär.
Jag har förstått situationen såhär (rätta mig gärna där jag har fel): Du stämplar. De dagar du utför förtroendearbete så står du inte helt till arbetsmarknadens förfogande och får därför inte stämpla heltid. Deltid får man bara stämpla totalt 75 dagar och du har förbrukat dem. De dagar du utför förtroendeuppdrag har du då ingen möjlighet att stämpla och går därmed miste om ersättningen.
Stämmer något så när (det är inte jätteviktigt för det moraliska dilemmat)?
Vidare till min fundering. Du är förtroendevald. Människor vill att du, just du, ska företräda dem vid kommunalfullmäktige. De anser att det är bättre för dem att du gör det än att du inte gör det. Såhär långt måste du hålla med - annars har jag svårt att se att du skulle ha accepterat uppdraget.
Situationen är dock sådan att varje gång du företräder dina väljare så förlorar du själv ekonomiskt på det.
Jag hade självklart valt att avstå uppdraget då jag anser att det är fel att offra sig för andra, men hade det inte varit solidariskt att sätta väljarnas bästa framför sin egna ekonomiska situation?
/Gustav R
Ifall du GustavR betalar räkningarna så kan jag leva på fullmäktigearvodet hela veckan.
Hej!
Det är så dumt att man blir helt trött när man funderar på det. Så odemokratiskt!
Ah, så på min fråga om alternativ A eller alternativ B är moraliskt så svarar du att alternativ B är opraktiskt.
Det är som både du och jag förstår inte alls svar på frågan. Eftersom du i verkliga livet valt alternativ A så kan vi alltså sluta oss till att du valt det som är praktiskt.
Nu blir det dock ännu mer intressant att få svar på den första frågan för antingen har du valt det som är praktiskt för att det även är moraliskt eller så har du valt det som är praktiskt trots att det är omoraliskt.
Om vi tar en liknande situation där ett företag kan välja mellan att solidariskt dela ut vinsten till det allmännas bästa eller att behålla den själv för investeringar så skulle du hävda att det moraliska är att dela ut vinsten trots att det är väldigt opraktiskt då investeringar är nödvändiga för att öka effektiviteten.
Jag vågar alltså föreslå att du valt det som är omoraliskt (i dina ögon) för att det skulle vara opraktiskt att agera moraliskt.
När företagen framför samma argument som du, dvs att det är praktiskt att agera omoraliskt och att de inte kan få verksamheten att gå ihop annars så svarar företrädare för altruismen (den moralsyn du förespråkar) att de får lösa det ändå - på något sätt.
Så när du hävdar att du inte kan agera moraliskt eftersom du måste betala räkningarna så svarar jag på samma sätt: var konsekvent, var solidarisk och räkningarna hittar du säkert på något sätt att fixa ändå.
/Gustav R
Ulrika! Tyvärr verkar inte alla förstå att det handlar om en demokrati, vilja förstå att vi har en regering i Sverige som inte tycker att arbetslösa i praktiken ska samma demokratiska rättigheter som de som har ett lönearbete.
Skicka en kommentar