Arbetsplatsarbete inget för V

När jag packat färdigt inför den förestående Greklandsresan skummade jag den då nyutkomna Flammans artikel ”Ett aktivistiskt vänsterparti?” (Nr 32, 16 augusti). När jag skummade artikeln sökte jag hitta ordet ”arbetsplatsarbete” eller orden ”organiserat arbetsplatsarbete”.

För mig som har ambitionen att under min livstid verka för att visionen om att bygga ett klasslöst samhälle kan realiseras i framtiden är det mycket svårt att tänka bort ett organiserat arbetsplatsarbete, ett arbetsplatsarbete som syftar till att få fler att lita till sin egen kraft och förmåga att kunna vara med och bygga det klasslösa samhället.


Jag packar ner tidningen i resväskan för att kunna läsa artikeln ordentligt. Tyvärr blev det inget tillfälle att skriva i Grekland.
Efter att nu ha läst artikeln två gånger kan jag konstatera att såväl ”arbetsplatsarbete” som ”organiserat arbetsplatsarbete” inte verkar finnas i partisekreteraren Aron Etzlers vokabulär eller tankar när han pratar om utomparlamentariskt arbete.

Överhuvudtaget får jag, när jag läser artikeln, en stark känsla av att vänsterpartiet alltmer börjar likna det parti (SAP) som jag 1976 tackade nej till att bli medlem i, tackade nej dels för att jag ansåg mig vara socialist och dels för att jag upplevde att det partiet hade blivit ett självändamål. Samma känsla får jag när jag läser nämnda artikel.