18 december 2011

Hjärnprofessorn pratar strunt

När jag torsdag afton var ute och sprang hörde jag Socialdemokraternas skoltalesperson Mikael Damberg i Dagens eko säga:
Elevernas föräldrar får allt större betydelse för elevernas resultat.
När jag senare på kvällen tittar på ”Världens bästa skitskola” hörde jag hjärnforskaren och professorn Martin Ingvar drygt 33 minuter in i programmet säga:
Idag spelar det större roll vad föräldrarna har för utbildning än vad det gjorde för 25 år sedan.
Jag har under hela mitt över trettioåriga fackliga politiska liv studerat mekanismerna för klassamhällets reproduktion och funnit att vi aldrig har haft ”En skola för alla”, en skola som kunnat kompensera för barns uppväxtvillkor. För elevernas skolresultat spelar föräldrarnas utbildningsbakgrund spelat lika stor roll 2011 som 1986.

Jag har sedan i torsdags sökt men inte lyckats hitta några studier som förtäljer att föräldrarnas utbildningsbakgrund skulle ha större betydelse idag än för 25 år sedan. Om det inte finns några sådana studier skulle det betyda att hjärnprofessorn pratar strunt.

Nu som då torde det vara som precis som Sven-Eric Liedman skriver i ”Hets” – årets viktigaste skoldebattbok – när dagens skolresultat jämförs med skolresultat under folkskoletiden.
På den tiden hade man åtminstone i gallringsprocessen en klar föreställning om vilken betydelse sociala och ekonomiska faktorer hade för skolresultaten. Det var för det mesta fattigt folks barn som hade svårt att klara sig. Idag ställs diagnoserna uteslutande på individer. Det är det enskilda barnet som har svårigheter. Ändå talar statistiken sitt tydliga språk om den sociala och ekonomiska bakgrundens betydelse.

1 kommentar:

Kristina Persdotter sa...

Det här finns att läsa i den svensak sammanfattningen av Pisa 2009:
• Likvärdigheten i det svenska skolsystemet har tidigare
varit god i ett internationellt perspektiv. Men under hela
2000-talet har likvärdigheten i det svenska skolsystemet
stadigt försämrats utifrån så gott som samtliga indikatorer
som redovisas i PISA och Sverige är numera ett
mycket genomsnittligt land utifrån ett likvärdighetsperspektiv.
• Skillnaderna mellan skolors resultat har ökat kraftigt,
även om de fortfarande är förhållandevis låga i ett internationellt
perspektiv. Betydelsen av en elevs socioekonomiska
bakgrund har ökat och är numera till och med
högre än OECD-genomsnittet. Den totala variationen i
elevers resultat har också ökat, det vill säga skillnaderna
mellan hög- och lågpresterande elever har tilltagit och är
dessutom större än i ett genomsnittligt OECD-land.
• Skillnaderna mellan flickor och pojkar i läsförståelse har
ökat ytterligare till flickornas fördel. I matematik och
naturvetenskap finns inga signifikanta skillnader mellan
könen.
• Skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever
med utländsk bakgrund är fortsatt höga och tillhör
bland de högsta i OECD.

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2472