2 januari 2010

Sosseriet står mig upp i halsen

Våren 1990 fick jag dåvarande Metalls stipendium för att gå Information och media på Brunnsvik 1990/91. Det var då också tänkt att jag skulle göra utbildningens 18 veckors praktik våren 1991 på förbundskontoret i Stockholm. Eftersom det var klart funderade jag inte så mycket över vårens praktik under hösten.

I slutet av oktober ringer jag ändå förbudet för att kolla om det är klart.
– Kan du ringa upp mig om en halvtimma, sade dåvarande förbundsfunktionären Sivert Vikman.

Så gjorde jag.

– Anledningen till att jag ville att du skulle ringa senare var att jag ville tänka över om jag skulle säga sanningen till dig. Det tänker jag göra. Tyvärr kan du inte göra din praktik här och du förstår kanske varför, sade Sivert.

Alla inblandade visste om att jag var vänsterpartist, så det kunde inte vara det. Det enda som hade hänt mellan tiden för beviljandet av stipendiet och till oktober månad det var att jag kom in i Vänsterpartiets partistyrelse vid kongressen i maj 1990.

Istället för praktik på Metalls förbundskontor blev det praktik på Flamman under 18 veckor våren 1991.


Hade frågan om praktikplats kommit några år senare tror jag inte det hade varit några problem.

Med Göran Johnssons ordförandeskap för Metall (1993-2005) följde också en ny syn på det fackliga ledarskapet.

Den fackliga ledarutbildningen syftade till att vi skulle bli mer lyhörda och inte bara överta och lösa medlemmarnas problem. Vi skulle istället, så långt som möjligt, försöka lösa problemen tillsammans med medlemmarna.

Med den nya synen på det fackliga ledarskapet följde också en mer tillåtande attityd till att man nödvändigtvis inte behövde vara socialdemokrat för att vara en bra facklig ledare.

Även under denna korta period fanns kongressbeslut om facklig politisk samverkan med Socialdemokraterna.
Att tydliggöra de för förbundet viktiga politiska frågorna och att få våra medlemmar att ta ställning och rösta vid val var ändå det primära, som jag upplevde det. Det fanns också en tilltro till att medlemmarna, ifall de gick och röstade, röstade rätt, d.v.s. rött.

Med sammanslagningen mellan Metall och Industrifacket 2006 och den nye ordföranden, Stefan Löfven, följde en återgång till förhållningssättet att Partiet – d.v.s. att Socialdemokraterna – är allt, målet intet.


Demokratin viktigare än sosseriet…
Med semesterbrevet som jag skrev om i gårdagens blogg följde också en kopia på ett e-brev som skrivits av en klubbordförande, f.d. styrelseledamot och ledamot i IF Metallavdelningens politiska kommitté. Brevet är adresserat till IF Metall Norra Västerbottens ombudsmän.

Klubbordföranden upprörs i brevet över att det i den då nyss utgivna Viljan inte finns en enda rad som uppmanar avdelningens medlemmar att kryssa Umeåbon Per-Erik Johansson (S) i EU-valet.

”Nu vet jag att det är svårt att få in politik i tidningen. Men det finns en intervju med en vänsterpartist på mittsidan, och på hemsidan fanns det en bild och skrift av och om Lars Ohly Vänsterpartiet”, skriver klubbordföranden i brevet.

Istället för att avdelningens verkställande utskott (VU), som tillsammans med redaktören (jag) varit redaktionskommitté för tidningen, besvarar e-brevet direkt hamnar brevsvaret i en långbänk som varar långt in i september. Ett korrekt brevsvar hade kunnat lyda som följer:

Redaktionskommittén var enig om att det viktigaste var att våra medlemmar tog ställning till och deltog i EU-valet.

Då Jonas Sjöstedt inte kandiderade till EU-parlamentet men hade erfarenhet av att sitta i parlamentet skulle en intervju med honom fungera bra. Vi var övertygade om att Jonas Sjöstedt kunde motivera varför det var viktigt för våra medlemmar att ta ställning till EU-frågorna och delta i EU-parlamentsvalet.

Då vare sig representantskap eller styrelsen beslutat om någon personvalskampanj i avdelningens namn ser vi det som uteslutet att vi, redaktionskommittén för Viljan, skulle köra över demokratin och besluta om att använda tidningen i en personvalkampanj.

Att tidningens redaktör som också är ansvarig för vår webbsida nyttjar en partiledare på tillfälligt besök i Skellefteå till att göra reklam för Viljan, det ser vi bara positivt på.

Då i stort sett varje artikel som skrivs i avdelningstidningen handlar om politik delar vi inte din syn på att det skulle vara svårt att få in politik i tidningen.
Med vänlig hälsning
Verkställande utskottet för IF Metall Norra Västerbottens styrelse


… men inte för alla
IF Metall Norra Västerbottens politiska kommitté körde däremot över demokratin och lät trycka upp ett vykort som skickade ut till arbetsplatserna, ett vykort där IF Metall Norra Västerbottens logga användes i en personvalskampanj för Per-Erik Johansson (S).

Då det inte fanns några som helst beslut av vare sig den högsta beslutande nivån, representantskapet, eller styrelsen tog jag upp detta vid styrelsesammanträdet i slutet av maj 2009.

Döm om min förvåning när ett så enkelt ställningstagande som att ingen nivå i avdelningen kan köra över demokratin hamnar i långbänk med styrelsebordläggningar ända till i slutet av november när frågan avgörs. Hur vet jag inte? Jag var sjuk vid det styrelsesammanträdet.

Det märkliga är att många, ombudsmän och styrelseledamöter, ser ut som fågelholkar när man ifrågasätter sosseriet inom IF Metall.
Allt för många begriper inte hur det kan ifrågasättas att IF Metall Norra Västerbottens logga – utan att behöva fråga medlemmarna eller dess representanter – lånas ut till en megafon för det socialdemokratiska partiet. För mig är det en märklig syn på demokrati.
Sosseriet står mig upp i halsen!

Detta var den andra artikeln i en serie som handlar om varför jag fr.o.m. 1 januari valde att lämna IF Metall Norra Västerbottens styrelse och alla uppdrag på avdelningsnivå.

Morgondagens blogg handlar om tigandet och tigandets konsekvenser.

6 kommentarer:

MrPerfect72 sa...

Prova Syndikalisterna!
Socialdemokratin aer inget arbetarparti och facken aer inte solidariska med de arbetsloesa laengre.

Dumma laettlurade arbetare faar borgarfasoner saa fort de aeger naagra futtiga aktier.

Sen tycker jag du ska ta med dig hela vaenstern in i www.aktivdemokrati.se och verka foer mer upplysning av folket tillsammans med mig.

Kjell Hanseklint sa...

Som tur är så vet jag en del om Syndikalisterna.

T.ex. att de inte har den föraktfulla syn på arbetarklassen som du ger uttryck för i ditt andra stycke.

Om du nu är syndikalist, så är du ingen god förebild och medlemsvärvare.

Anonym sa...

Hej Kjell!
Har du blivit helt konstig.Har du ingen som helst kunskap om den politiska historien.Jag började vara aktiv i Metall 1970, då var det hur klart som helst med facklig/politisk samverkan. Medlemmarnas intressen skulle värnas på alla plan.Då måste man även se till så att vi även innehar den politiska makten.
Så det är nog bra att du slutar nu innan du har förstört ännu mer.

Kjell Hanseklint sa...

Fegskit! Jag vågar då stå för mina åsikter.

元旦 sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
MrPerfect72 sa...

"T.ex. att de inte har den föraktfulla syn på arbetarklassen som du ger uttryck för i ditt andra stycke."

- Jag foeraktar arbetstagare som faar borgarfasoner och laater sig luras av sosseriets korrupta politikeradel. Jag foeraktar inte arbetare som roestar V och aer solidariska med de som inte har arbete. Facket ska driva arbetstidsfoerkortning/dela paa joben, ut ur det kapitalistiska projektet EU samt aatminstone stoedja V i en socialistisk politik annars aer det inget fack foer arbetstagare och kan laeggas ner.

"Om du nu är syndikalist, så är du ingen god förebild och medlemsvärvare."
- Jag anvaender sjaelv inget fack, men den enda fackliga organisation jag sett som platsar efter att ha tittat noga aer syndikalisterna.
- Jag tror inte paa facket som uppfinning alls. Jag tror mer paa politiska loesningar daer folket deltar aktivt direkt. ex. www.aktivdemokrati.se och skapar politiska loesningar och direktdemokratiska beslut som gynnar hela folket raettvist. Inte splittra upp folket i olika partier och olika fack som gnabbar inboerdes och laater sig korrumperas, medan arbetsgivarna gnuggar haenderna.

Jag aer kanske inte saa len i truten men jag sminkar inte min syn paa sanningen i rosa bomull.

Med laag arbetsloeshet behoevs inga fack. Arbetsgivarna maaste konkurrera om arbetarna. Laat oss dela paa jobben och loenerna!