SvD skriver idag att Folkpartiet oroas av att bokens ställning är hotad och vill tillsätta en bokutredning.
"Sett till hela 2000-talet ökar visserligen läsningen, men det är inte nya grupper som läser. Fortfarande är det akademikerfamiljernas döttrar som ligger i topp medan sönerna i LO-familjerna ligger i botten och därför, menar FP, behövs åtgärder även för att öka läs- och skrivlusten i många grupper", skriver SvD bl.a.
Satans hycklare. Någon annan rubrik kan inte sättas på Folkpartiets hyckleri i denna fråga.
Folkpartiet sitter i en högerregering som inledde med att ta bort bidraget till En bok för alla, ett förlag som under de senaste decennierna gjort mest av alla förlag för att motverka bokläsningens klassmönster.
Folkpartiet sitter i en regering som plockar bort stödet till Kultur i arbetsliv (KIA), ett stöd som bl.a. används till läsfrämjande verksamhet på LO-arbetsplatser. Det hotar bl.a. långtradarchaufförernas vägkrogsbibliotek, utveckling av arbetsplatsbibliotek och Läs för mig pappa!
Det är primärt inte de höga bokpriserna som är orsaken till att bokläsandet är en klassfråga.
Om vi vill minska klass- och könsklyftorna på detta område så är läsfrämjande på arbetsplatserna det i särklass viktigaste verktyget.
Så det så!
30 december 2009
Satans hycklare
Etiketter:
Barn,
Demokrati,
Folkpartiet,
Klassamhället,
Kultur,
Mediepolitik,
Moderater,
Politik,
Regeringen,
Språk klass kön
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Bra Kjell! Ge dom vad dom tål.
Sen tycker jag det är kul att FP vill motverka "bestsellerism" samtidigt som kulturpolitiken som i övrigt förs tycks gå ut på att större publik skall ge högre bidrag och eller stöd. "Kvalitetsbegreppet" finns alltså enbart inom litteraturen?
Signaturen Anonym. Du har onekligen en poäng.
Vilken särklass är det, där böcker på arbetsplatsen är den viktigaste faktorn? Går det att kvantifiera hur mycket enskilda aktörer på marknaden, i det här fallet "En Bok för Alla", gör för att minska klassmönster? Själv tycker jag inte att det går att klassificera på det sättet eftersom det finns så pass skilda typer av bokförlag. Att säga att böcker som i huvudsak riktar sig till barn, ligger som grund för att i störst utsträckning ändra klassmönster är inte väl underbyggt. Jag tror att FPs undersökning syftar till att i förlängningen stärka kvalitetslitteraturens ställning i samhället. Dit kan knappast långtradarchaffisars litteratur räknas, men i det sammanhanget stämmer det möjligtvis att en bok för allas böcker är relevanta. ;) Politik handlar ju om omfördelning; är det rätt att bli så arg på ett parti som söker omfördela från en typ av böcker till en annan, då de ändå använder resurserna för samma mål? Om du vill skriva inlägg på din blogg som är väl underbyggda så får du gärna göra åtminstone ett försök till att beskriva båda sidors faktiska planer och handlingar. /Henrik
Anonym: Skillnader finns mellan de två saker du tar upp. Vad gäller böcker så klarar bokhandlarna sig utan statliga bidrag. Det gör inte teatrarna. Därför kan man inrikta sig på mer specialiserad litteratur och samtidigt gå med vinst, medan mer specialiserad teater inte kan detta. Teater är sålunda beroende av staten för att överleva och då måste man se till vad som ger störst möjliga nytta, dvs. den politik som ger mest lycka till så många som möjligt. /Henrik
Skicka en kommentar