Surt sa borgar'n

"Vi som inte delar Hans-Åke Scherps teorier vare sig förstår eller accepterar hans slutsatser. Vi anser att sunt förnuft, allmän livserfarenhet och en gnutta ödmjukhet kan vara bra ledstjärnor i livet – även när man utvärderar egna forskningsresultat."

Den sura kommentaren ovan levererar högerpolitikern Per Naess i en replik till Hans-Åke Scherps utmärkta SvD-artikel för några dagar sedan.

Naess menar att vi äntligen har fått en skolpolitik som grundar sig på sunt borgerligt förnuft. Utan att upptäcka det ger han därmed Scherp flera poänger.

Det Scherp åskådliggör i sin artikel är, enligt min mening, att en skolpolitik byggd på vetenskaplig grund ger eleverna bättre färdigheter för morgondagens krav än en skolpolitik byggd på borgerligt förnuft.

Jag struntar i Jante

I natt har jag sovit riktigt gott!

”Lena har också talat om för mig att Du har tackat ja till att medverka i Walticprojektet i sommar. Därför är jag tacksam för svar så snabbt som möjligt så att Du kan komma med i Waltics program.”
Så stod det bland annat i ett e-brev jag fick förra veckan.

Lena är inte samma Lena som den som var i mina tankar i förrgår. Nej, nu handlar det om författaren Lena Kallenberg. Sommaren 2006 tackade jag ja till att delta vid Waltic 2008 i Stockholm och berätta om Läs för mej, pappa! i allmänhet och bakgrunden till projektet i synnerhet.

Efter sommaren 2006 har Lenas och mina vägar korsats några gånger men ingen av oss har berört frågan jag då besvarade jakande. Och jag har gått och trott att arrangemanget inte blev av.

Tur att jag först svarade ja på förra veckans e-brev och först därefter googlade på Waltic, ett googlande som inneburit att jag sovit på ohågan några dagar. Har jag, en verkstadsarbetare/svetsare från Skellefteå, något att säga till detta auditorium? Det är en fråga som hållit mig i ohågans tillstånd några nätter.

Efter att jag igår gjort en omläsning av hjärnforskaren Martin Ingvars artikel i DN för några veckor sedan har jag kommit till slutsatsen: jag har visst något att säga till det församlade auditoriet och därför struntar jag i Jante.

Om det är några av de tusental som befinner sig på den internationella författarkongressen Waltic och som vill vara med om ett bildat dialektiskt samtal om språk, klass och kön kan jag inte vara så feg att jag väljer att avstå från att hålla denna föreläsning.

Fotnot. Att ligga på ohågan innebär att en inte kan varva ner och har svårt att somna.

Inte så hoppfullt

Stollar i Israel vill fortfarande få människor att tro att det är möjligt att att få ett slut på Israel-Palestinakonflikten med att i fredsdiskussioner exkludera det Hamas som vann det senaste palestinska parlamentsvalet.

I Al Jazeera idag ser inte överenskommelsen mellan Fatah och Hamas, om att börja prata med varann, så hoppfull ut som jag fick intryck av när jag läste DN och SvD.

Tyvärr tvingas jag konstatera att Al Jazeera är trovärdigast av de tre.

Tankar till Lena

När jag för drygt en timma sedan var ute och sprang gick mina tankar till Lenas och Ulfs frukostbord. Ska sanningen fram gick tankarna främst till Lena och om hon fått en rofylld frukoststund denna påskdags morgon.

Förutsättningarna för att hon fått ha det lungt vid frukosten är att hon hann hämta sitt husorgan och gömma undan det innan Ulf vaknade. Som bekant har ju Ulf sagt upp sin prenumeration på husorganet p.g.a tidningens vänstervridning. Enligt säkra källor, Public Service, lär han nu bara tjuvläsa Lenas exemplar.

Har Ulf denna morgon smugit upp och tjuvläst Lenas tidning är det risk att det åter är ett satans liv vid vid familjen Adelsohn Liljeroths frukostbord.

Inte nog med att Jytte Guteland kritiserar högerregeringens Mellanösternpolitik. Docenten i pedagogik Hans-Åke Scherp menar i en annan artikel att Björklunds och högerregeringens skolpolitik kunde varit bra på 1800-talet och att betygshetsen leder fel.

Bra rutet Jytte!

Det är bara att hoppas att Carl Bildt och Mona Sahlin lyssnar till Jytte och slutar sitta och vänta på att någon annan, EU eller FN, ska ta det första steget och börja samtala med Hamas.

”Carl Bildt måste kritisera omvärldens svek och inleda dialog med Hamas.
Vi kräver också att Mona Sahlin, som sagt sig vara villig till dialog, snarast går från ord till handling och inleder det hon sagt sig vara positiv till. Socialdemokratin måste ta sitt ansvar.”, skriver bl.a. SSU-ordföranden Jytte Guteland på Svenska Dagbladets Brännpunkt idag.

Vänsterpartisters perifera roll

Vaknade alltför tidigt i morse. I väntan på att temperaturen skulle stiga till de -15 grader där min gräns för att ge mig ut och springa går satte jag mig och började läsa det senaste numret av tidskriften Socialistisk Debatt. Rätt till kunskap är temat i detta nummer.

I en intervju av Emil Lindahl Persson säger vänsterpartiets skolpolitiske talesperson Rossana Dinamarca att "Skolan ska erbjuda en bra utbildning för alla. Den ska vara kompensatorisk. Det ska inte spela någon roll vilka föräldrar jag har för mina möjligheter att lyckas."

Tyvärr sägs inget i artikeln om hur vänsterpartiet bör jobba i väntan på att Dinamarcas utopi ska bli en realitet.
När jag är ute i landet och pratar om på temat språk, klass, kön och etnicitet brukar jag, om tid finns, föra ett resonemang om ifall inte devisen En skola för alla ställt till oerhört mycket sattyg.

En del har trott att devisen, En skola för alla, varit realiserad tack vare ett socialdemokratiskt innehav av regeringsmakten. Andra har i väntan på att innehavet av regeringsmakten skulle innebära att devisen skulle bli realiserad inte gjort någonting.
Denna arbetarrörelsepassivitet har lett till att vi i praktiken medverkat till att reproduktionen av klassamhället fungerat ganska bra.

Sett i perspektivet av att de bebisar som har omdömet att välja en far och en mor som har tillägnat sig det första målet i gymnasieskolans läroplans mål att uppnå (pdf, sid 10) och lever i enlighet med det andra målet inte får några problem i skolan tycker jag att det är viktigt att vi jobbar för att fler bebisar ska få ett större urval att välja ur när de ska välja sina föräldrar.

Därför tycker jag att det är viktigt att vänsterpartister i sina fackliga organisationer t.ex. aktivt jobbar med Läs för mej, pappa! eller annan läsfrämjande verksamhet.
Tyvärr är det väl få vänsterpartister som har någon facklig plattform att jobba ifrån.

Tyvärr tror jag att de flesta vänsterpartister har blivit alltför parlamentariserade för att kunna spela mer än en perifer demagogisk roll när det gäller att förverkliga Marx och Engels vision om att bygga ett samhälle som kännetecknas av att det "Istället för det borgerliga samhället med dess klasser och klassmotsättningar framträder en sammanslutning vari en envars fria utveckling är förutsättningen för allas fria utveckling."

Det är därför jag avböjt att kandidera till ombud till vänsterpartiets kongress. Istället har jag valt att prioritera krafterna på IF Metalls kongress och de fyra föreläsningar jag har under våren på temat språk, klass och kön.

Djävla dravel om ordbokskultur

14-19 mars inviger vi Nya ingångar till kulturen i Skellefteå. Bland annat har Museum Anna Nordlander (MAN) äntligen fått nya lokaler. MAN arbetar med konst och genus med ett särskilt intresse för genusforskning och konstnärers villkor.

Meijerrummet, som innehåller donerade verk av Skellefteåkonstnären Sture Meijer, har också blivit uppfräschat. Om denne konstnär finns två böcker skrivna av Göran Hillman, Sture Meijer, utgiven 1991 och Sture Meijer, Målningar 1990-2000 utgiven 2000.

Under dessa nyöppningsdagar av Nordanå får en höra en rad invignings- och middagstal där företrädesvis politiker ska säga något om kultur. I nio och ett halvt fall av tio skryter talaren om att de minsann har kollat i ordböcker om vad kultur är för något.

Jag tycker det är märkligt att just när det gäller invigning av kulturlokaler måste de gå till ordboken för att få svar på vad det är de inviger. Det måste betyda att de aldrig haft någon kulturupplevelse.

Som fackligt politiskt aktiv tycker jag det vore bättre om vi, framförallt från arbetarrörelsen sida, talade om vad kulturen kan göra med människor istället för att fylla ut tiden med en djävla massa dravel om vad kultur är för något.

En tydlig Schlingmann

Efter att ha fyllt det sista utrymmet i IF Metall Norra Västerbottens avdelningstidning, Viljan, begav jag mig ut på nätet för att kolla vad några tidningar skriver.

Det räcker med ett kort besök på den första nättidningen så dras mina ögon till ett uttalande som höjer blodtrycket.

Moderaternas partisekreterare, Per Schlingmann, vill att vi ska jobba längre än till 67 års ålder.

"Vi måste börja inse att man inte är förbrukad när man går i pension", säger Schlingmann i en intervju i Sveriges bästa tidning.
Tydligare än så kan det inte sägas. I moderaternas Sverige är människor allenast en vara som ska förbrukas.

Så till något roligare. Ringde Robert Nyberg för att köpa testiklar (se 032) till en artikel om jämställdhet. Robert rekommenderade ett besök i satirarkivet.se.