Bildts respekt gäller inte palestinier

Vi lyckades inte hålla ut den en och en halv timme vi skulle manifestera för återuppbyggnad av Gaza. Kylan tog ut sin rätt och vi avslutade efter drygt 45 minuter, då hade vi hunnit samla in 3 227 kronor till Rädda Barnens insamling "Gazas barn".

I min appell höll jag mig till en av de fyra punkter som var grunden för dagens manifestation, punkten att palestiniernas val och att fred förutsätter samtal med Hamas.

– Jag kan inte komma bort från tanken att vi idag inte hade haft drygt 1 300 döda palestinier ifall vi hade haft samma måttstock och tolerans gentemot människors val i Palestina som vi har när det gäller val i t.ex. Europa, sade jag bl.a.

"Den regering som framkommer från demokratiska val måste respekteras". Orden inom citatet är Carl Bildts och är hämtade från en radiointervju den 19 januari 2007. Reportaget då handlade om den stora risken att de serbiska nationalisterna skulle vinna den helgens val.

Carl Bildt har tydligt visat att citatet ovan inte gäller respekt för det palestinska folkets val i januari 2006.
Satans hycklare.

Skelleftemanifestation för Gaza

Djävligt ont

Att en lunginflammation gjorde så djävla ont hade jag ingen aning om förrän jag förra tisdagen kravlade mig till doktorn för att få ett besked ifall det fanns något hopp om att man skulle få uppleva gröngräset även i år.

Hur som helst börjar man nu komma på benen även om jag i tisdags var tvungen att skjuta på en interpellationsdebatt i Skellefteå kommunfullmäktige på grund av att rösten inte höll. Å andra sidan tyckte somliga att det var skönt att jag var tvungen hålla käft.

Försöker vila rösten så mycket som möjligt så att jag kan hålla en appell när en rad organisationer genomför en manifestation för återuppbyggnad i Gaza och samlar pengar till Rädda Barnens Gazainsamling.

Den träffade sportsjournalisten

När jag under 2000-talet har varit ute i landet och hållit inledningar på temat språk, klass och kön har jag uttryckt tvivel mot att mellan fem och tio procent av befolkningen skulle ha dyslexi. Min enkla fråga till detta påstående är: varför skulle så många ha just detta funktionshinder när andra funktionshinder inte är i närheten av samma procentsatser.
Jag menar att de flesta som har läs- och skrivsvårigheter har det på grund av för lite stimulans för sin språkutveckling.

Den upprörda sportjournalist som inleder ett e-brev till mig med att skriva "Jag har läst din interpellation om att kommunens tjänstemän tenderar att resa mycket i samband med AIK:s matcher" vittnar om att även den som dagligen sysslar med språket kan ha stora problem med läsförståelsen.

Att journalisten ovan inte är ensam om att ha svårigheter med läsförståelsen vittnar flera av kommentarerna till den här artikeln i Norran om. Krönikören verkar däremot ha fattat vad som står i interpellationen.

Det enda som den som begriper interpellation kan läsa in är, att jag vill ha svar på ifall det är skillnad mellan kommunens traktaments- och resekostnader de vardagsveckor som Skellefteå AIK spelar i Stockholm och Göteborg respektive i Skellefteå.

Den som har läst interpellationen förmår också se att jag inte tagit ställning till om det skulle vara fel ifall kostnaderna skulle vara högre när Skellefteå AIK spelade i Stockholm och Göteborg.

Att jag skulle missunna någon att förena nytta med nöje, det gör jag inte heller i interpellationen. Jag brukar själv förena nytta med nöje och kolla om det finns någon billig resa (som jag betalar själv) till Grekland så att jag kan hälsa på mina barnbarn och föröka leva upp till den förskräcklige svärfar som många som hört mig prata om språk, klass kön misstänker att jag är.

De som läst och förstått interpellationen kan också se att det för mig inte handlar om Skellefteå AIK. Den som känner mig vet att jag hade kunnat skriva samma interpellation även om det handlat om fotboll, en idrottutövning som är så nära konst det går att komma utan att för den skull är konst.

Jag tror inte den upprörde journalisten har problem med läsförståelsen utan att hans upprördhet över det som står om journalistiken i interpellationens brödtext spelade ett spratt med läsförståelsen.
Detta är en företeelse som jag upplevt när jag varit ute och föreläst. Desto längre från centrum, i mitt fall Skellefteå, man kommer desto bättre blir lyssnarna på att lyssna till det jag säger utan att blanda in sådant jag inte sagt.

Roligt med sportsjournalistens upprörda e-brev, det var att han gav ett ansikte åt talesättet “om man kastar in en pinne bland en flock hundar så ylar den som känner sig träffad”

Alternativ till tjyvsamhället 2

Om alla som är kritiska till det rödgröna samarbetet gör som Anders Neergaard, då är de risk att samarbetet med s och mp leder till att v tar det sista steget mot att likt s bara bli ett parti som sitter och administrerar reproduktionen av klassamhället.

Åtminstone de kamrater som ska sitta i en rödgrön regering kommer per automatik att tona ner kritiken mot den politiska ekonomi som de ska administrera. Kastar då kritiker mot samarbetet in handduken är det stor risk att partiet även går samma väg som fackföreningsrörelsen har gjort, en väg som Karl Marx varnade för i Lön pris profit när han i sista stycket skrev:

"Fackföreningarna fungerar tillfredsställande som motståndshärdar mot kapitalets övergrepp. De misslyckas delvis i sitt syfte så snart de använder sin makt omdömeslöst. De förfelar helt och hållet sitt ändamål så snart de inskränker sig till ett gerillakrig mot de bestående systemets verkningar i stället för att samtidigt söka en hävstång för att slutgiltigt befria arbetarklassen, d.v.s. förändra detta system och använda sina organiserade krafter som slutgiltigt avskaffa lönesystemet."

Djävlar! När jag skriver ner Marxcitat ovan slås jag av den fasansfulla tanken att vi nog redan är där. Ty vilket verktyg är vänsterpartiet för en ny medlem som när visionen att bygga det klasslösa samhälle som jag skriver om i bloggen Alternativ till tjyvsamhället nedan?


Skrivet av en som var på väg att lämna partistyrelsen redan efter det andra partistyrelsemötet i Katrineholm hösten 1990. Då handlade det inte om politik.
Då var det en bild på min näthinna som gjorde att jag höll på att kasta in handduken, bilden av fega stackare som för att slippa diskussion tänkte acceptera att Lars Werner skulle slippa be mig om ursäkt för att han kvällen före bett mig dra åt helvete i ett tonläge som före denna kväll bara hade använts av en direktör som skulle se till att jag sparkades ut från den verkstad där jag fortfarande jobbar.
Lars Werner bad om ursäkt såväl inför hela partistyrelsen som mellan fyra ögon. Problemet var bara att Lasse så sent som vid Lulekongressen 1998 fortfarande inte hade fattat varför han bad om ursäkt.

Det var tack vare en lärare och sosselandstingspolitiker på Brunnsvik jag kom att bli kvar i v:s partistyrelse fram till maj 1996.

Alternativ till tjyvsamhället

Min viktigaste uppgift sedan jag blev fackligt politiskt aktiv har varit att verka för att fler litar till sin egen kraft och förmåga att kunna vara med och bygga ett kvalitativt mycket bättre samhälle än det tjyvsamhälle vi lever i.

Du behöver bara t.ex läsa någon av dessa artiklar i DN, SvD och Norran för att konstatera att det borde vara fler som vill vara med och bygga ett alternativ till tjyvsamhället.

Helst skulle jag vilja att svenska lönearbetare litade till sin egen kraft och förmåga att bygga ett samhälle som kännetecknas av att det "i stället för det gamla borgerliga samhället med dess klasser och klassmotsättningar framträder en sammanslutning vari en vars fria utveckling är en förutsättning för allas fria utveckling", m.a.o. den vision som Kars Marx och Fredrich Engels formulerade 1848.

Skellefteå kommuns ishockeyresor

Har denna morgon lämnat in nedanstående interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå.

"När jag efter två dagar i Göteborg och två dagar i Sigtuna var på väg hem fredag den 5 december slogs jag av att det på Arlanda var så mycket kommunpolitiker och anställda i kommunen som skulle hem med samma plan som jag.

Många av de som skulle hem var närmast euforiska över att Skellefteå AIK hade vunnit en ishockeymatch mot Djurgården kvällen före, en match som resenärerna sett på plats.

Jag har sedan den 5 december brottats med den hädiska tanken ifall det kan vara så att många av de som har resor till Stockholm och Göteborg just när Skellefteå AIK har matcher där har låtit egennyttan spela ett spratt med medborgarnyttan.

Från början tänkte jag vända mig till en journalist och be denne gräva i frågan. Då såväl tidningar som etermedier verkar leva i symbios med Skellefteå AIK är det väl troligt att det inte skulle bli så mycket bevänt med deras grävande.
På Norran har de resurserna men troligen inte intresset, Västerbottens Folkblad saknar nog resurser att gräva, Västerbottensnytts Skellefteåredaktion synes vara ett med Skellefteå AIK, Radio Västerbotten har jag ingen aning om eftersom P1 är ’min’ kanal.

För att jag ska slippa bära omkring på mina hädiska tankar i fortsättningen vill jag ha svar på följande frågor.

Har kommunkoncernen högre traktaments- och resekostnader de veckor Skellefteå AIK spelar vardagsveckomatcher i Stockholm och Göteborg visavi de veckor när Skellefteå AIK har vardagsveckomatcher i Skellefteå Kraft Arena?

Ifall det är skillnader. Finns det några naturliga förklaringar, t.ex. att kurs- och konferensarrangörer arrangerar de för kommunkoncernen viktiga kurserna och konferenserna efter Skellefteå AIK:s spelschema?

Företeelsen ’Älska 0910’ är väl en av förklaringarna till resandet i samband med matcherna. Hur stor är Skellefteå kommuns kostnad för ’Älska 0910’?

Anser du att dessa kostnader står i proportion till medborgarnyttan?"

Äntligen börjar tangokurserna

Efter att ha röjt upp och dammsugit och skurat övervåningen är det om knappt två timmar är det nu äntligen dags för start av vårens tangokurser i Skellefteå. Tangointresset är något som växt år för år efter att jag hösten 2002 gick min första tangokurs. Anmäler mig alltid som extraherre till kurser och försöker se till att kalendern på torsdagskvällar bara innehåller tango. Nu på torsdag är det tangocafé på Scandic i Skellefteå.

När jag började med tango fick jag veta att det skulle ta sju år för en man att lära sig men bara fyra år för en kvinna. Det innebär att jag till hösten skulle vara en fullfjädrad tangodansare vilket jag starkt betvivlar. Desto mer av tango jag ser desto mer inser man så lite man kan.

När jag rumlade hem fredag natt efter en middag med mina arbetskamrater kom jag på en interpellation som jag började skriva på igår och tänker lämna in på tisdag och även publicera här.

OBS. Det är inte jag på bilden. Jag är endast fotografen.