Såväl tidningsartiklar, radio- och kanske TV-inslag har idag innehållit reportage om att vårdstrejken blev ett fiasko och att besvikna medlemmar i Vårdförbundet ska lämna sitt förbund gå grund av att strejken bara gav 123 kronor per månad mer än vad de var bjudna före konflikten.
Det måste väl vara ett spel för galleriet. Inte kan väl någon ha trott att de skulle kunna strejka sig till hela sina krav.
1980 kastade Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) ut 750 000 lönearbetare i en lockout därför att de inte ville acceptera ett lönestopp, ett lönestopp som med den tidens inflation skulle lett till en rejäl lönesänkning.
Dåvarande SAF-chefen, Curt Nicolin, kallade lockouten för en investering för framtiden trots att han bara några veckor efter uttalandet fick krypa till korset och skriva under ett avtal som gav löneökningar på sju procent. Men nog måste vi väl ändå tillstå att det efter 1980 har varit en gyllene era för de svenska kapitalisterna.
Även Vårdförbundets strejkveckor kan bli en investering för framtiden. Men inte om medlemmarna börjar föra kamp mot sin egen organisation.
29 maj 2008
28 maj 2008
Inte besviken – Skynda dig
Nyss hemkommen från en kväll då Västerbottensteaterns teaterombud fått se två scener ur sommarteatern, Hemsöborna. Premiären är den 14 juni på en utescen bakom Majorsbostället på Nordanå i Skellefteå.
Efter det jag sett av och hört om föreställningen ikväll tror jag inte att jag kommer att bli besviken när jag ska se föreställningen den 29 juni.
En hel del av biljetterna till pjäsen som spelas till den 13 juli har redan sålts. Vill du se Västerbottensteaterns sommarteater i år ska du skynda dig och köpa biljetter.
Är du medlem i IF Metall Norra Västerbotten ska du, om du vill ha 50 kronors rabatt per biljett, ha med dig medlemskortet när du köper biljetter.
Efter det jag sett av och hört om föreställningen ikväll tror jag inte att jag kommer att bli besviken när jag ska se föreställningen den 29 juni.
En hel del av biljetterna till pjäsen som spelas till den 13 juli har redan sålts. Vill du se Västerbottensteaterns sommarteater i år ska du skynda dig och köpa biljetter.
Är du medlem i IF Metall Norra Västerbotten ska du, om du vill ha 50 kronors rabatt per biljett, ha med dig medlemskortet när du köper biljetter.
25 maj 2008
LO, rättvisa och kultur
Fick i fredags ett telefonsamtal från ett ombud på LO-kongressen som börjar nästa helg. Ombudet ville ha hjälp med argument i syfte att LO skulle fortsätta jobba med kulturfrågor.
När jag söker i LO-kongessmaterialet kommer jag att tänka på att det är ganska naturligt att det föreslås att LO inte ska jobba med kulturfrågorna. Inom LO-borgens väggar huserar så många som lever med villfarelsen att någon snäll sate kommer att leverera rättvisa.
När Stig Malm, den 26 oktober 1996, besökte Skellefteå för att tala på temat Rättvisa i Sverige åskådliggjorde Stig att han trots då tre års frånvaro från LO-borgen inte hade fått igång tankeverksamheten.
När Malm efter 42 minuters tugg kippade efter andan hade han inte med ett enda ord berört det som är det stora problemet när det gäller att förverkliga den rättvisa som var temat för mötet, nämligen de stora bildnings- och kulturklyftorna.
Jag tycke då att det var förvånande att han trots tre års arbetsbefrielse – med lön från LO-medlemmarna – inte kommit så långt i sin intellektuella utveckling att han insåg att rättvisa inte är något som vi får utan något som vi måste erövra. Hade han insett det då skulle också bildnings- och kulturkampen ha funnits med i hans inledning på temat Rättvisa i Sverige.
När jag söker i LO-kongessmaterialet kommer jag att tänka på att det är ganska naturligt att det föreslås att LO inte ska jobba med kulturfrågorna. Inom LO-borgens väggar huserar så många som lever med villfarelsen att någon snäll sate kommer att leverera rättvisa.
När Stig Malm, den 26 oktober 1996, besökte Skellefteå för att tala på temat Rättvisa i Sverige åskådliggjorde Stig att han trots då tre års frånvaro från LO-borgen inte hade fått igång tankeverksamheten.
När Malm efter 42 minuters tugg kippade efter andan hade han inte med ett enda ord berört det som är det stora problemet när det gäller att förverkliga den rättvisa som var temat för mötet, nämligen de stora bildnings- och kulturklyftorna.
Jag tycke då att det var förvånande att han trots tre års arbetsbefrielse – med lön från LO-medlemmarna – inte kommit så långt i sin intellektuella utveckling att han insåg att rättvisa inte är något som vi får utan något som vi måste erövra. Hade han insett det då skulle också bildnings- och kulturkampen ha funnits med i hans inledning på temat Rättvisa i Sverige.
20 maj 2008
Betyg behövs inte i kunskapssamhället
Låg på ohågan i natt och vaknade tidigt utan att kunna somna om. Ska åka med det tidigaste planet från Skellefteå för att vara framme i Västerås klockan 12.00 till det sista av vårens möten i serien Samarbete för ökad läsning.
Dagens Norra Västerbotten innehåller en ledare som pläderar för att regeringen ska göra upp med socialdemokraterna om betygen i skolan.
Betyg är en av de spörsmål jag tar upp i min föreläsning, Läs för mig, pappa! – voffor gör di på detta viset?
Det jag säger är: ”Barn föds med lusten till livslångt lärande. Problemet är att alla barn inte föds med det vuxennätverk som är så viktigt för att uppmuntra, stimulera och vara föredömen så att barnets lust till livslångt lärande ska bestå och utvecklas livet ut. Istället för att lägga sig vinn om att alla barn får detta vuxennätverk är vuxna människor sysselsatta med att hitta former för att så tidigt som möjligt betygsätta barns förmåga att själva skaffa sitt vuxennätverk. Rent absurt blir det när vuxna – som håller på med detta – kallar det samhälle vi lever i, ett kunskapssamhälle.”
Betyg behövs inte i kunskapssamhället. När vi kommit så långt i vår intellektuella utveckling att vi förmår se detta då kommer långt fler barn och ungdomar kunna tillägna sig läroplanens mål.
Dagens Norra Västerbotten innehåller en ledare som pläderar för att regeringen ska göra upp med socialdemokraterna om betygen i skolan.
Betyg är en av de spörsmål jag tar upp i min föreläsning, Läs för mig, pappa! – voffor gör di på detta viset?
Det jag säger är: ”Barn föds med lusten till livslångt lärande. Problemet är att alla barn inte föds med det vuxennätverk som är så viktigt för att uppmuntra, stimulera och vara föredömen så att barnets lust till livslångt lärande ska bestå och utvecklas livet ut. Istället för att lägga sig vinn om att alla barn får detta vuxennätverk är vuxna människor sysselsatta med att hitta former för att så tidigt som möjligt betygsätta barns förmåga att själva skaffa sitt vuxennätverk. Rent absurt blir det när vuxna – som håller på med detta – kallar det samhälle vi lever i, ett kunskapssamhälle.”
Betyg behövs inte i kunskapssamhället. När vi kommit så långt i vår intellektuella utveckling att vi förmår se detta då kommer långt fler barn och ungdomar kunna tillägna sig läroplanens mål.
17 maj 2008
Bättre tur med kulturen
Om det nu inte gick så bra med kärnkraftsbeslutet så gick det bättre med IF Metall Norra Västerbottens kulturmotion.
Motionen handlar om att IF Metall ska ta fram ett kulturpolitiskt idé- och handlingsprogram och att detta ska beslutas om på nästa kongress.
Förbundsstyrelsen yrkade bifall till den första att-satsen men ville gå den traditionella vägen, att förbundsstyrelsen skulle anta det kulturpolitiska idé- och handlingsprogrammet.
Jag var upp och argumenterade för att hanteringen av detta programarbete skulle utformas så att det skapade delaktighet och att det blev en bildningsresa som förhoppningsvis skulle utmynna i att fler kom till insikt om att arbetarrörelsens mål inte är möjligt att förverkliga om vi inte blir bättre på att bekämpa kulturklyftorna.
När förbundsstyrelsens föredragande, Carin Wallenthin, gick upp i talarstolen igen satt jag beredd med en Begäran om ordet-lapp.
Carin sa att det låg en hel del i min argumentation och ändrade sedan förbundsstyrelsens förslag till avslag på andra att-satsen till ett bifall. Så blev också kongressens beslut.
– Du såg ganska rolig ut när jag sa att vi var beredda att godkänna även den andra att-satsen, sade Carin Wallenthin efter debatten.
Motionen handlar om att IF Metall ska ta fram ett kulturpolitiskt idé- och handlingsprogram och att detta ska beslutas om på nästa kongress.
Förbundsstyrelsen yrkade bifall till den första att-satsen men ville gå den traditionella vägen, att förbundsstyrelsen skulle anta det kulturpolitiska idé- och handlingsprogrammet.
Jag var upp och argumenterade för att hanteringen av detta programarbete skulle utformas så att det skapade delaktighet och att det blev en bildningsresa som förhoppningsvis skulle utmynna i att fler kom till insikt om att arbetarrörelsens mål inte är möjligt att förverkliga om vi inte blir bättre på att bekämpa kulturklyftorna.
När förbundsstyrelsens föredragande, Carin Wallenthin, gick upp i talarstolen igen satt jag beredd med en Begäran om ordet-lapp.
Carin sa att det låg en hel del i min argumentation och ändrade sedan förbundsstyrelsens förslag till avslag på andra att-satsen till ett bifall. Så blev också kongressens beslut.
– Du såg ganska rolig ut när jag sa att vi var beredda att godkänna även den andra att-satsen, sade Carin Wallenthin efter debatten.
Betongargumenten vann
Vaknade vid halv elvatiden i morse och kände mig utsövd för första gången sedan måndag morgon, men med en fruktansvärd huvudvärk. Det är väl det pris man får betala för cirka 16 timmars sömn efter fyra dagars IF Metallkongress.
Debatten om kärnkraftens vara eller inte vara blev den största debatten och den debatt som rönte mest ordväxlingar. Då vår syn på kärnkraft ingick i programförklaringen innebar det att det blev två kärnkraftsdebatter eftersom det också fanns motioner om energi- och miljöfrågor.
”Kraftindustrin, Energimyndigheten, och näringsministern är överens. Om tio år har Sverige ett överskott på 15-20 terawattimmar el”, upprepade jag tre gånger under debatterna.
Ingen angrep mig för att jag skulle ha fel. Ändå skrev majoriteten in i programförklaringen och besvarade kärnkraftsmotionen med att industrin behövde kärnkraftselen för att utvecklas och att kärnkraftsavvecklingen måste stoppas. M.a.o. betongargumenten vann.
Kärnkraftsdebatt om programförklaringen
Debatt om kärnkraftsmotion
Debatten om kärnkraftens vara eller inte vara blev den största debatten och den debatt som rönte mest ordväxlingar. Då vår syn på kärnkraft ingick i programförklaringen innebar det att det blev två kärnkraftsdebatter eftersom det också fanns motioner om energi- och miljöfrågor.
”Kraftindustrin, Energimyndigheten, och näringsministern är överens. Om tio år har Sverige ett överskott på 15-20 terawattimmar el”, upprepade jag tre gånger under debatterna.
Ingen angrep mig för att jag skulle ha fel. Ändå skrev majoriteten in i programförklaringen och besvarade kärnkraftsmotionen med att industrin behövde kärnkraftselen för att utvecklas och att kärnkraftsavvecklingen måste stoppas. M.a.o. betongargumenten vann.
Kärnkraftsdebatt om programförklaringen
Debatt om kärnkraftsmotion
13 maj 2008
Kärnkraftsfajten fortsätter
Idag började IF Metalls kongress. Efter öppningstal och formalia har de 300 ombuden och den avgående förbundsstyrelsen suttit i grupper och diskuterat förslaget till Programförklaring.
Då förbundsstyrelsens förslag i kärnkraftsfrågan skulle innebära att det bara blir en liten tripp till folkpartiets kärnkraftspolitik föreslog jag att den grupp som jag ingick i skulle ställa sig bakom en nyanserad skrivning i klimat- och kärnkraftsfrågan enligt nedan:
”Klimatfrågan – industrin en del av lösningen
Klimatförändringen framstår i dag som en av de stora ödesfrågorna. Sveriges viktigaste bidrag bör vara att stimulera teknisk utveckling inom områdena energianvändning, produktion och energieffektiva produkter.
Oljeberoendet ska minskas samtidigt som vi fortsätter avvecklingen av kärnkraften.
Om industrin ska våga investera i och satsa på utveckling av förnybar elproduktion måste politikerna leverera en tidplan, med ett tydligt slutdatum, för när kärnkraften ska vara avvecklad i Sverige.
I god tid före nästa val behövs även en strategi och handlingsplan för att reducera Sveriges utsläpp av koldioxid.”
Tyvärr fick jag inte gruppen med mig att föreslå denna nyanserade skrivning istället för den förbundsstyrelsen föreslår:
”Klimatfrågan – industrin en del av lösningen
Klimatförändringen framstår i dag som en av de stora ödesfrågorna. Sveriges viktigaste bidrag bör vara att stimulera teknisk utveckling inom områdena energianvändning, produktion och energieffektiva produkter.
Oljeberoendet kan minskas genom effektiviseringar, men då behöver vi även öka vår elanvändning. Vi ska satsa mer på förnybar elproduktion, främst vindkraft, men det räcker inte. Tillsammans med vattenkraftens begränsade utbyggnadsmöjligheter innebär detta att kärnkraften under lång tid kommer att vara oumbärlig för svensk elförsörjning. Även FN:s klimatpanel pekar på kärnkraftens betydelse för att bryta ökningen av växthusgaser.
IF Metall ser i dag inget utrymme för avveckling av kärnkraften. För att möta klimathotet och samtidigt klara tillväxten, välfärden och fördelningspolitiken kan inte framtida investeringar i kärnkraft uteslutas.
IF Metall vill se en blocköverskridande överenskommelse som garanterar industrins långsiktiga energiförsörjning och som skapar samförstånd kring en strategi för att reducera Sveriges utsläpp av koldioxid i god tid före nästa val.”
Det blir alltså till att fortsätta kampen mot kärnkraftskramarna i plenardebatten i morgon.
Då förbundsstyrelsens förslag i kärnkraftsfrågan skulle innebära att det bara blir en liten tripp till folkpartiets kärnkraftspolitik föreslog jag att den grupp som jag ingick i skulle ställa sig bakom en nyanserad skrivning i klimat- och kärnkraftsfrågan enligt nedan:
”Klimatfrågan – industrin en del av lösningen
Klimatförändringen framstår i dag som en av de stora ödesfrågorna. Sveriges viktigaste bidrag bör vara att stimulera teknisk utveckling inom områdena energianvändning, produktion och energieffektiva produkter.
Oljeberoendet ska minskas samtidigt som vi fortsätter avvecklingen av kärnkraften.
Om industrin ska våga investera i och satsa på utveckling av förnybar elproduktion måste politikerna leverera en tidplan, med ett tydligt slutdatum, för när kärnkraften ska vara avvecklad i Sverige.
I god tid före nästa val behövs även en strategi och handlingsplan för att reducera Sveriges utsläpp av koldioxid.”
Tyvärr fick jag inte gruppen med mig att föreslå denna nyanserade skrivning istället för den förbundsstyrelsen föreslår:
”Klimatfrågan – industrin en del av lösningen
Klimatförändringen framstår i dag som en av de stora ödesfrågorna. Sveriges viktigaste bidrag bör vara att stimulera teknisk utveckling inom områdena energianvändning, produktion och energieffektiva produkter.
Oljeberoendet kan minskas genom effektiviseringar, men då behöver vi även öka vår elanvändning. Vi ska satsa mer på förnybar elproduktion, främst vindkraft, men det räcker inte. Tillsammans med vattenkraftens begränsade utbyggnadsmöjligheter innebär detta att kärnkraften under lång tid kommer att vara oumbärlig för svensk elförsörjning. Även FN:s klimatpanel pekar på kärnkraftens betydelse för att bryta ökningen av växthusgaser.
IF Metall ser i dag inget utrymme för avveckling av kärnkraften. För att möta klimathotet och samtidigt klara tillväxten, välfärden och fördelningspolitiken kan inte framtida investeringar i kärnkraft uteslutas.
IF Metall vill se en blocköverskridande överenskommelse som garanterar industrins långsiktiga energiförsörjning och som skapar samförstånd kring en strategi för att reducera Sveriges utsläpp av koldioxid i god tid före nästa val.”
Det blir alltså till att fortsätta kampen mot kärnkraftskramarna i plenardebatten i morgon.
10 maj 2008
Förlåt v-kamrater!
Annons i tidningen Norra Västerbotten idag.När jag under våren tackade nej till att låta mig nomineras till ombud till vänsterpartiets kongress är det första gången som jag tackat nej till att kandidera till ombud på en arbetarrörelsekongress. Så förlåt kamrater som ville nominera mig till v-kongressen.
Om Du på onsdag kväll gör ett besök här och lyssnar på debatten om facklig kulturkamp på IF Metalls kongress då förstår du nog varför jag prioriterar den kongressen framför vänsterparitets kongress i juni.
Skulle vi inte hinna behandla kulturfrågorna på onsdag kväll blir det under torsdag förmiddag.
”Istället för det gamla borgerliga samhället med dess klasser och klassmotsättningar framträder en sammanslutning vari envars fria utveckling är förutsättningen för allas fria utveckling”, skriver Marx och Engels i manifestet från 1848.
Så länge jag lever tänker jag verka för att fler litar till sin egen kraft och förmåga att kunna bygga Marx och Engels vision om det klasslösa samhälle. Häri ligger förklaringen till att jag prioriterar en facklig kongress långt mer än en vänsterpartikongress.
På IF Metalls kongress sitter 300 ombud som har en förtroendeplattform från vilken de, dagen efter kongressen, kan gå ut och verka för att 415 000 medlemmar kan lita till sin egen kraft och förmåga att kunna förverkliga visionen om ett rättvist och klasslöst samhälle.
På vänsterpartiets kongress sitter 225 ombud som har en förtroendeplattform från vilken de dagen efter kongressen kan göra, ja vadå i syfte att förverkliga visionen om ett rättvist och klasslöst samhälle?
Ett rättvist och klasslöst samhälle det får vi inte från någon snäll sate utan det måste vi genom facklig politisk kamp erövra. Sett i perspektivet av att vänsterpartister verkar ha vuxit fast i de parlamentariska stolarna kommer partiet knappast att spela mer än en perifer roll när det gäller att förverkliga de visioner som låg till grund för partiets bildande.
På en punkt har såväl de fackliga som politiska arbetarrörelsekongresserna varit lika hittills. Såväl den fackliga som den politiska delen av arbetarrörelsen saknar verklig insikt om att det är omöjligt att förverkliga arbetarrörelsens visioner utan att vi gör något åt de stora bildnings- och kulturklyftor vi har idag.
Det hoppas jag kunna bidra till att det blir en ändring på vid IF Metalls kongress nästa vecka.
8 maj 2008
Även liberaler kan ha ljusa sidor
Även en liberal kan ha ljusa sidor. Det tror jag även Du tycker efter att ha läst denna ledarartikel i gårdagens Norra Västerbotten.
Efter att ha startat resan från Skellefteå till Landskrona klockan fyra igår eftermiddag befinner jag mig nu på ett tåg som passerat Norrköping.
I Landskrona ska jag prata under rubriken ”Läs för mig, pappa!” Underrubriken är ”voffor gör di på detta viset”. Min inledning handlar mest om underrubriken.
Ja, ska jag vara riktigt ärlig så är min inledning en frågeställning om voffor inte fler gör på detta viset då det så tydligt framgår att den bebis som väljer en far och mor som klarat gymnasieskolans två första mål att uppnå, den bebisen kommer att klara läroplansmålen.
Efter att ha startat resan från Skellefteå till Landskrona klockan fyra igår eftermiddag befinner jag mig nu på ett tåg som passerat Norrköping.
I Landskrona ska jag prata under rubriken ”Läs för mig, pappa!” Underrubriken är ”voffor gör di på detta viset”. Min inledning handlar mest om underrubriken.
Ja, ska jag vara riktigt ärlig så är min inledning en frågeställning om voffor inte fler gör på detta viset då det så tydligt framgår att den bebis som väljer en far och mor som klarat gymnasieskolans två första mål att uppnå, den bebisen kommer att klara läroplansmålen.
6 maj 2008
Viktigt fackligt möte
Idag har jag ett av de viktigaste fackliga mötena under verksamhetsåret.
Det är ett möte med fackliga företrädare som kommit så långt i sin intellektuella utveckling att de insett att förutsättningen för rättvisa och ett förverkligande av de fackliga målen förutsätter att vi gör något åt våra kulturklyftor. Det handlar alltså om ett möte med fackligt kulturansvariga i min IF Metallavdelning.
IF Metall Norra Västerbottens kulturansvariga på arbetsplatserna ska under eftermiddagen utvärdera vårt arbete under förra året, diskutera vår arbete med målen för innevarande år och jobba med utkast till verksamhetsplan för nästa år.
Kanske hinner vi också diskutera en strategi för att fler av ombuden och de förbundsstyrelseledamöter som är på IF Metalls kongress, nästa vecka, ska lyckas närma sig de fackligt kulturansvarigas intellektuella nivå och börja verka för att den fackliga kulturkampen prioriteras upp några snäpp på förbundsnivå, i IF Metallavdelningar och på landets arbetsplatser.
Det är ett möte med fackliga företrädare som kommit så långt i sin intellektuella utveckling att de insett att förutsättningen för rättvisa och ett förverkligande av de fackliga målen förutsätter att vi gör något åt våra kulturklyftor. Det handlar alltså om ett möte med fackligt kulturansvariga i min IF Metallavdelning.
IF Metall Norra Västerbottens kulturansvariga på arbetsplatserna ska under eftermiddagen utvärdera vårt arbete under förra året, diskutera vår arbete med målen för innevarande år och jobba med utkast till verksamhetsplan för nästa år.
Kanske hinner vi också diskutera en strategi för att fler av ombuden och de förbundsstyrelseledamöter som är på IF Metalls kongress, nästa vecka, ska lyckas närma sig de fackligt kulturansvarigas intellektuella nivå och börja verka för att den fackliga kulturkampen prioriteras upp några snäpp på förbundsnivå, i IF Metallavdelningar och på landets arbetsplatser.
3 maj 2008
Dölja ökade klassklyftor?
SCB:s levnadsnivåunderökningar har varit ovärderliga när jag under hela mitt vuxna fackliga/politiska liv studerat mekanismerna för reproduktionen av svenska klassamhället och sökt svaret till hur denna reproduktion ska kunna hejdas.
Frågan är: ligger regeringen bakom SCB:s planer lägga ner sina omfattande och återkommande undersökningar om svenska folkets levnadsförhållanden (ULF)? Genom att lägga ner ULF blir det svårare att statistiskt åskådliggöra de ökade ekonomiska, sociala och kulturella klyftor som högerregeringens politik leder till.
Att svenska folket har valt en regering vars politik kommer att öka klassklyftorna, det får en leva med då majoriteten faktiskt ville ha det så.
Enär sanningen ändå kommer att springa ifatt högerregeringen måste även dess väljare ifrågasätta det kloka i att lägga ner en SCB-undersökning som massor av länder önskade att de själva hade.
Men vad har vänsterpartiet gjort för att sätta stopp för planerna att lägga ner ULF?
Frågan är: ligger regeringen bakom SCB:s planer lägga ner sina omfattande och återkommande undersökningar om svenska folkets levnadsförhållanden (ULF)? Genom att lägga ner ULF blir det svårare att statistiskt åskådliggöra de ökade ekonomiska, sociala och kulturella klyftor som högerregeringens politik leder till.
Att svenska folket har valt en regering vars politik kommer att öka klassklyftorna, det får en leva med då majoriteten faktiskt ville ha det så.
Enär sanningen ändå kommer att springa ifatt högerregeringen måste även dess väljare ifrågasätta det kloka i att lägga ner en SCB-undersökning som massor av länder önskade att de själva hade.
Men vad har vänsterpartiet gjort för att sätta stopp för planerna att lägga ner ULF?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)