Visionslöshetens konsekvenser

”Det är år 2025. En man sitter i en lägenhet i Skärholmen i Stockholm och tänker tillbaka på sitt liv.”

Så inleds ett e-brev som jag fick från Murbruk förlag på onsdag kväll. Förlaget informerade om Sven Wernströms nya bok Ett författarliv, en bok som jag direkt beställde härifrån.

”Året är 2025.” Så inleds ett brev (bilden) som jag fick från Lars Ohly 1995 alternativt våren 1996. Tyvärr var han en av ett fåtal partistyrelseledamöter som fram till hösten 1996 skickade ett brev till mig, ett A4 som handlade om deras vision om Sverige och världen år 2025. Förutom visionen skulle A4an innehålla vilka problem visionären såg för att förverkliga visionen och hur ledamoten själv skulle jobba för att förverkliga visionen.

Bakgrunden till mitt projekt Vision 2025 var ett partistyrelsemöte 9-11 december 1994.

Vi hade efter valet kommit överens med Socialdemokraterna om budget för hösten och diskuterade nu fredag och halva lördagen om villkoren för en budgetöverenskommelse med S för 1995. Det var kallat till presskonferens vid halv femtiden på lördag afton. Gudrun skulle ju också hinna klä om för att kunna gå på Nobelmiddagen.

Kl. 14.00 hade Programkommissionen engagerat Kenneth Hermele. Han skulle prata om framtiden trots att inte diskussionerna om villkoren för en budgetöverenskommelse med S var klar.

Vid partistyrelsemötet i februari 1995 menade jag att vårt beteende under Hermeles föreläsning visade att vi inte förmådde släppa dagsfrågorna för att ta tag i framtidfrågorna. Det var därför jag föreslog Vision 2025.

Ifall partistyrelseledamöterna skickade en A4 med sin vision till mig lovade jag att det fotoalbum, med bl.a. porträtt av ledamöterna, som jag hållit på med sedan 1993 skulle kompletteras med deras vision och därefter lämnas in till Arbetarrörelsens arkiv.

Trots att jag under punkten Övriga frågor tjatade om visionerna under varje partistyrelsemöte fram till kongressen i maj 1996 hade bara sju visioner, av 33 möjliga, kommit mig tillhanda hösten 1996.

Mer om detta och konsekvenser av visionslösheten hade jag tänkt skriva i en av de inledande artiklarna när jag startar denna blogg. Det är en blogg som jag känt att jag måste starta i syfte att motverka att jag ändar mitt fackliga politiska arbete som den bittra gubbdjävel som jag en gång lovat mig själv att inte bli.

Budgetdiskussionerna blev det inget av därför att Socialdemokraterna valde att gå högerut och göra upp med Centerpartiet om budgetar under flera år.

Det ska bli spännande att läsa om Sven Wernströms 2025 när boken kommer.

Om bl.a. min relation till Sven Wernström handlade min krönika i senaste numret av IF Metall Norra Västerbottens tidning Viljan.