Jag är förvånad

Med Språkförsvarets nyhetsbrev fick jag i veckan en uppmaning att skriva under denna namninsamling som handlar om tokerierna att använda engelska som undervisningsspråk i den svenska grund- och gymnasieskolan.
Jag hade trott att denna företeelse var på återgång då det inte finns några som helst vetenskapliga belägg för att ämnesundervisning på främmande språk är bra. Jag är förvånad att det är så få som skrivit under namninsamlingen.

Förra mandatperioden skev jag en motion till fullmäktige om att vi i Skellefteå kommun skulle ha en policy när det gällde ämnesundervisning på främmande språk. Naturligtvis blev motionen avslagen.
Det som upprörde mig mest var att detta avslag bl.a. grundade sig på Gymnasienämndens sakkunskapsupplysning, ett orerande där de av allt att döma inte hade några begrepp om tvåspråkighet och simultan tvåspråkighet.
Gymnasienämnden hade ett rätt. De lyckades göra mig uppmärksam på ett grammatiskt fel i motionen.

Idag är jag glad för att min dotter och min grekiske måg hade mer kunskaper än dåvarande gymnasienämnd i Skellefteå. Ty hade de besuttit en så låg intellektuell nivå hade jag förmodligen inte kunnat kommunicera med mitt treåriga Greklandsfödda barnbarn på det svenska språket.